Elaka kommentarer sårar

Hej.

Jag vill börja med att säga att jag verkligen uppskattar er, mina läsare! Ni är bäst! Jag älskar att logga in på morgonen och läsa alla mysiga kommentarer ni skrivit under kvällen. Även när jag tittar in efter jobbet och ser att så många besökt min sida. Stor kram till er alla! Puss!

Men.

Jag blir ledsen när man skriver sårande kommentarer. Att säga att jag är en hora,  ful eller korkad gör mig ledsen. Ingen förtjänar att få läsa sånt. Om du nu tycker att jag skriver dåligt och ogillar mig, varför fortsätter du läsa? Mår du själv bättre när du klankar ner på andra människor? Jag tänker liksom att du måste ha ett jäkligt kasst liv i övrigt eftersom du spenderar så mycket tid på att förpesta andras liv?

Jag vill verkligen inte slösa min egen eller er läsares tid på detta ämne, men jag tycker det känns viktigt att ta upp. Ord är människors sätt att kommunicera, ett sätt för människor att byta information och dela känslor. Ord går rakt in i hjärtat. När du skriver hemska saker till mig sticker det i mig som en kniv.

Kanske kommer jag lära mig att inte ta åt mig. MEN DET SKA INTE BEHÖVAS. Sluta näthata nu! :(

I behov av en kram

Använde ingen deodorant idag.

"Vad äckligt!" tänker du.

Saken är att den tog slut för flera dagar sen.

Kom inte på det förrän nu.

Varför har ingen sagt nåt?

Angående min "anorexi"

Ok det har blivit lite rabalder angående mitt tidigare inlägg så jag känner att jag behöver förklara lite...

Jag har inte egentligen inte anorexia. Däremot ett självskadebeteende som yttrar sig i form av en ätstörning, att jag svälter mig själv. Vad är skillnaden kanske du undrar? Jo..!

Jag inbillar mig inte att jag är tjock. Jag har inte en skev självuppfattning (inte rörande min kropp iallafall). Jag ser hur smal och undernärd jag är. Jag vet att det är ohälsosamt, farligt och "fel".

Sen så känner jag mig "bättre" när jag ser sjuk ut. Vilket ju så klart är sjukt. Men är det inte sjukare att killar (och andra tjejer!) tycker jag bara blir "hetare"?

Tänker släppa det här ämnet ett tag... återkommer om det känns relevant att ta upp igen.

Sen angående killar! ;) Har en del jag vill dela med mig av... *håll ögonen öppna!*

All min kärlek
Amanda

I heart anorexia!

Mina lår nuddar inte varandra om jag sätter ihop knäna. LM-cigg och eldorado snabbkaffe håller mig igång så jag drabbas inte av den där dåsigheten som övertar en när man slutar äta.

Det var länge sen jag var så nöjd med min kropp som jag är just nu (är inte riktigt "där" än men iallfall en god bit på vägen!). Jag känner mig inte äcklad och vill börja gråta när jag ser mig själv i spegeln.

Ett minus dock: Precis som förra gången har jag börjat få mer "päls" ;) Egentligen borde jag kanske sluta raka mig under armarna, iallfall just i det här skedet, eftersom jag svettas så konstigt *too much information ;)* Egentligen är det konstigt att jag svettas överhuvudtaget eftersom jag konstant fryser och huttrar. Kroppen är bra fantastisk.

Återkommer med tisdagsmys tips snart. Så länge: All min kärlek!

Personligt brev

Hej!

Jag heter Amanda, är 22 år gammal och intresserad av att få ett liv! Hörde talas om livet via min mamma som har testat på detta i ca ett halvt sekel. Hon rekommenderade mig att skaffa ett liv och jag tyckte att det lät spännande.

Tidigare har jag fumlat omkring i mörker, tuggat papper samt våldtäktsonanerat till Barbapapa. Jag har även studerat biologi i Lund. Där lärde jag mig att skadeglädjen är den enda sanna glädjen, vilken temperatur matfisk ska förvaras i samt att socialt umgänge leder till kronisk förkylning.

Mina främsta egenskaper är att jag är meningslös, lösaktig och lös i magen. Har inget emot att ta i lite extra om det behövs! Intressen är för närvarande Facebook och att rosta bröd. Mitt mål är att få ett liv så jag kan ta mitt liv med hedern i behåll.

Referenser kan lämnas på begäran. Via mail.

Hälsningar
Amanda XX