onsdag 12 oktober 2011

Förlåt att jag slutar vara i vägen

Det här var ju lite olyckligt kanske. Pinsamt att ni behöver se mig såhär. Kan visserligen inte förutspå EXAKT hur jag ser ut men...  är nog inte mycket att hänga i julgranen iaf, hehe.

Hur lång utbildning har ni? Vad händer om ni får in två samtal exakt samtidigt, ett om en 80-åring och ett om ett spädbarn, och måste välja vilken patient ni ska att åka till? Vilken matlåda är vanligast i ert lunchrum? Har ni mikro?

Oj, förlåt. Tappade tråden! TRÅDEN! HAHA! LOL! Fattar ni? Ja ja. Kanske inte rätt tillfälle för ett skämt... Man tycker ju att jag borde ha förberett den här lappen lite bättre...

Lång historia kort: Jag föddes, jag kom inte på nåt att göra, vet fortfarande inte vad jag ska göra. Så jag kastar in handduken. Så NI får nåt att göra istället!

Jag har skött mig hela livet och inte alls kostat samhället särskilt mycket pengar, bryr mig ej om att jag nu kostar lite att ta rätt på. Har duschat och sånt innan. Städade igår också. Dessutom har jag ju försökt fixa så ni kommer hit innan det blir allt för obehagligt.

För sent, men ändå!

Slutligen vill jag säga att jag tror att jag... eller... alltså... äh. Det var inget.

Amanda

1 kommentar:

  1. jag vet inte vem du är, eller vad detta är för slags blogg. Ser att du skrev detta vid nio imorse och kan bara hoppas, hoppas så innerligt att du inte har tagit livet av dig, och om du försökte, att det inte gick vägen.
    Det finns mer att uppleva, du har all tid i världen när du dör, att vara död. Innan dess så kan du bara försöka njuta av det du har nu, ta dig igenom det som är svårt, för att se hur mycket grönare ditt gräs kan bli. Livet är svårt, livet är lätt, det finns toppar och dalar, kommer alltid finnas. Förhoppningsvis hinner du nå fler toppar, och har inte än sett din sista dal.

    Med kärlek och omtanke
    /belinda

    SvaraRadera

Lätta ditt hjärta <3